Information om varghundar: 2014

Nicole Wilde

Dessa böcker har blivit väl omtalade inom olika varghundsforum.

Content är av stor betydelse och avgörande för hur krävande hunden kommer att bli.
Många som har vana av varghundar med hög content brukar antyda att ju högre content desto mer komplicerat blir djuret. Det är många som ifrågasätter om en individ av hög varghalt blir ett bra husdjur. Om man som ägare ens kan tillgodose dess behov? Det finns väl egentligen inget svar på detta. Det enda man kan säga är att man måste vara beredd på att ändra sin livsstil för att kunna ta in en varghund i sitt hem.

Dessa djur är fantastiska och väldigt vackra. Skönheten kan ibland blända oss så att vi inte tänker utefter djurets behov. Detta kan få förödande konsekvenser hos ett djur med så mycket instinkt och kraft.

Här är det inte längre en fråga om du blir nöjd med ditt djur, utan om du lyckas skapa ett hem som får ditt djur att känna sig fulländat. Detta är förstås en svår uppgift, en stor risk och ett enormt ansvar. Så är det med många djur. Men inom varghundsvärlden har (som jag skrev ovan) denna frågeställning uppkommit: Kan man ge en varghund ett hederligt liv?

Vad som ofta ges som råd till skötsel av en varghund är att skaffa sig ett hägn. Dessa djur är i behov av ytor att röra sig över. De är också i behov av en slags impulsiv frihet. När de vill ut, måste de kunna komma ut. Men förstås är detta beroende på om det är high eller low content.
En low content som fortfarande är starkt präglad av hundens medgörlighet kanske inte har detta extrema behov alls.

Ett annat råd är att varghunden alltid trivs bäst med sin flock. Den trivs inte ensam. Och bör alltid vara omgiven av sin trygga sfär. Känslan av övergivenhet kan stressa djuret och kan göra så djuret blir ängsligt och nedstämt.

En varghund kan ställa till med stora skador på hem och inredning. Detta är inte ovanligt för "vanliga" hundar heller, men som med det mesta blir skadan alltid lite mer extrem när det gäller wolfdogs. De kräver en meningsfull sysselsättning.

Socialiseringen är också extremt viktig. Vargens instinkt är att fly från människan. Det är därför inte ovanligt att varghundar är skygga och blyga av sig.

Om man inte är beredd att anpassa sitt liv efter djurets behov finns många andra alternativ. Man kan exempelvis välja en mindre krävande hund som till viss del har lite av det varglika utseendet. Det är inte värt att skaffa ett djur av den simpla anledningen att man tycker det är häftigt. Dessa djur förtjänar bra hem som kan ge dom vad de än må behöva.

Jag är ingen expert, detta vill jag frigöra mig från. Jag skriver råd och tips baserat på vad jag hört och läst från folk med god kunskap om dessa djur. Innan jag själv blir påhoppad om huruvida det jag skriver stämmer korrekt eller inte, så säger jag därför (återigen) att det inte är min mening att framstå som en expert. Jag vill bara vidarebefordra och samla information som jag själv tycker verkar vettig och som kan vara till hjälp för människor som liksom mig själv är intresserade av dessa otroliga djur. Som ofta när man läser fakta på internet skall den tas med en nya salt. Allt man läser behöver inte vara sant.

Varghundar - ett sätt att tjäna pengar?

Vad som ofta har kommit på tal inom varghundsvärlden är pengar. Det är ingen hemlighet att "varghunds stämpeln" är attraktiv och något som många skulle lägga en extra peng på, just för att kunna säga att man har vargblod i sin hund.

Det finns de som mer än gärna överdriver content och procent i sina individer, vissa medvetet andra inte. Det är förstås en svår sak att avgöra i första hand. Men mer och mer uppmärksammas att uppfödare ljuger eller förvränger information för att just deras valpar ska bli så efterfrågade som möjligt. Se upp med förfalskade papper eller information som inte går att bekräfta!

Man får komma ihåg att uppfödare likväl kan ljuga om att det är mer content än vad det egentligen är, men också att uppfödaren kan säga att det är mindre än vad det egentligen är. Viktigt är att komma ihåg vad som är tillåtet i Sverige d.v.s fyra generationer från varg.

Så hur undviker man egentligen att bli lurad?

Det finns inget som helt garanterar att man inte blir lurad. Men några exempel är att ta reda på så mycket information som möjligt. Via litteratur, via andra uppfödare, ägare, kanske andra från utlandet som har kunskap? Att kunna jämföra fakta från flera olika personer är alltid en fördel.
Sen är det också av stor vikt att veta hur en varghund kan se ut. Finns många raser som liknar vargen och korsas för att få mer karaktäristiska drag. Men faktum är att vargen skiljer sig så pass från hunden till utseende att med ett tränat öga kan man genomskåda lögnen.

Alfa?

Det är tydligt att vi lär oss mer och mer under åren om våra fyrbenta vänner. Därför är det bra att ifrågasätta allt, även något så inpräntat som ordet "alfa".

Flockbeteende, ursprung och samarbete

Vargar trivs i sociala enheter med väl definierade och mycket organiserade hierarkier. En vargflock består alltid av ett så kallat alfapar, en alfahona och en alfahanne. Till flocken hör också alfaparets årsungar och eventuellt några äldre ungar. I sällsynta fall kan enstaka obesläktade individer accepteras av flocken. Så länge alfaparet är intakt fungerar flocken oftast som en relativt stabil enhet. I flocken finns en tydlig hierarki med alfahonan överst. I flocken är det i princip endast alfaparet som får ungar. De äldre syskonen fungerar ofta som barnvakt, och under vintern är det nödvändigt att vargarna hjälps åt att jaga. Om alfaparet helt försvinner visar forskning att flocken blir väldigt vilsen och splittras. Djuren sprids så småningom för att bilda nya flockar i nya revir. Om antingen hanen eller honan försvinner blir flocken väldigt instabil. Alfadjuret kan då eventuellt acceptera en ny partner, men flocken stöts oftast bort. Andra nivån i hierarkin under alfa är beta, eller subdominanta, vargar, som stöder placeringen av alfa vargarna genom att bekräfta de underordnades positioner. Längst ner i hierarkin finns omega som har allra minst att säga till om i flocken. Om man har en varghund är det därför viktigt att se till att varghunden i fråga jobbar för att behålla människans ledarposition. Men man ska komma ihåg att det finns vargar som så lågt som en omega ändå utmanat sina ledare. Speciellt unghunden tycks ifrågasätta och testa ledaren/ledarna.

(Källor: skånesdjurpark.se och http://www.britannica.com/blogs/2010/03/wolf-dog-hybrids-mans-best-friend/ )

Hunden är det första djurslag människan lyckades tämja och detta började för mer än 10.000-15.000 år sedan. Hunden och människan slog följe huvudsakligen för den ömsesidiga nytta de kunde ha av varandra. Föda tros vara största orsaken. Så småningom kunde människan dra nytta av fler av hundens egenskaper och genom flera årtusenden har hundar utvecklats för att på bästa sätt tjäna ett specifikt syfte.
(Källa: Hundar i världen Carl-Johan Adlercreutz)

Det är känt att även hundar som bor på gatan söker sig till människor. Deras främsta orsak är födan som är mer lättillgänglig på så sätt. Hundar till skillnad från varg söker också hjälp från människan när de inte själva kan lösa ett problem. Man kan säga att dom använder oss som verktyg. Hunden har accepterat människan och inlett ett socialt partnerskap som har utvecklats från generation till generation ända sedan de först domesticerades för omkring 10.000-15.000 år sedan. De har lärt sig hur de ska tyda våra signaler och kroppsspråk på ett sätt en varg inte kan då de varit oberoende från människan.

Jag refererar speciellt till ett experiment som gjorts på Eotvos Universitet i Budapest för att fastställa om hundar och vargar med samma förutsättningar reagerade på samma sätt. I en utredning om huruvida gener eller uppväxtmiljön spelade roll, visades tydligt att en varg som levt i nära kontakt med människor sedan sin födsel ändå saknade vissa förmågor för att kunna dra nytta av människan. I experimenten fanns exempelvis ett test där valparna ställdes inför en tallrik med mat, men som var otillgänglig för dom. Om dom ville ha den var de först tvungna att ge människan ögonkontakt. En markant skillnad uppstod mellan vargvalparna och hundvalparna. Hundvalparna drog alltså fokus från sin mat för att se upp till människan efter hjälp, eller försökte få fram ett samspel dom emellan.
(Källa: http://blogs.scientificamerican.com/ -By Jason G. Goldman | April 30, 2012)

Diagrammet ovan visar några testresultat från experimentet.

Vargen är inte ovillig att samarbeta med människan, den är helt enkelt bara mindre förmögen.

Som ni kan tänka er att mixen "varghund" kan ge - en hund du inte alltid kan vägleda på samma sätt som du skulle gjort med en hund utan varg i sig. Man kan nog istället räkna med en smula mer självständig hund när varg finns inblandad. Jag tror det är viktigt att inte bli frustrerad utan att fundera ut vilken teknik som funkar bäst.

(Källa:http://www.britannica.com/blogs/2010/03/wolf-dog-hybrids-mans-best-friend/)

Ett annat experiment som utförts av Veterinärmedizinische Universität i Wien visade att vargar lär sig genom att observera andra vargar och djur. En grupp med vargar och en grupp med hundar (runt 6 månader gamla) ställdes också dem inför ett problem där de skulle öppna en trälåda som innehöll mat. Varje individ fick se en tränad hund lösa uppgiften genom att öppna lådan antingen med munnen eller sin tass. Alla vargar lyckades imitera vad de sett den tränade hunden utföra innan dem, medan endast 4 av hundarna lyckades, i en grupp om 15 individer. Så i detta fall var vargarna överlägsna.

Det är tydligt att under domesticeringsprocessen har hunden förlorat vissa egenskaper att samarbeta med sin egen art, allt för att bli bättre på att samarbeta med oss. Vargar lär sig av vargar, hundar lär sig av människor. Självklart finns det ingen helstruken linje över det hela, men i majoriteten av fallen kommer man upptäcka att detta är fallet.

(Källa: http://www.sciencedaily.com/)

Med detta sagt, en varghund kan ibland lära sig enklare genom att observera andra hundar snarare än att duktigt och lydigt söka sig till människan efter vägledning som en hund skulle gjort. Det är inget fel på intelligensen, utan kommunikationen.

De känner sig vilsna och nedstämda när deras ledare inte finns nära. Och av egen erfarenhet skulle jag säga att det är positivt att ha fler djur eller hundar med sin varghund eftersom de är såna extrema flockdjur.

Dock viktigt att varghunden vet sin plats i flocken och alltid agerar efter flockens vinning, snarare än sin egen.

De är inte kategoriserade inom exempelvis jakt, vallning, drag eller vakt som faller naturligt för vissa hundtyper. De har inte flera årtusende av den specialisering som krävs. Däremot finns dessa egenskaper inom dem, men vi kan inte kontrollera dom på samma sätt. De kan inte alltid startas på kommando eller stoppas av ett. Träningen måste därför anpassas så att varghunden ibland behandlas mer som varg än hund. Med hänsyn till att de inte läser av oss lika bra.

Biologiska faktorer

Faktorer som när hunden blir könsmogen, löper, får valpar och hur många gånger detta förekommer per år
skiljer mellan varg och hund. Och kommer påverkar varghunden olika.

Det brukar sägas att en tik blir könsmogen mellan 8-12 månaders ålder, ibland redan vid 6 månader.
Tamhunden löper vanligen två gånger per år, förutom Basenjin som likt vargar, rävar och andra vildhundar endast har en löpperiod om året.

(Bild ovan: De flesta basenjitikar löper bara en gång om året likt vargen)

Löpning kallas tiden då tiken kan bli dräktig. Hos hunden är ägglossningen spontan, dvs hon kan inte sättas igång genom en parning som hos exempelvis katten. Hon är inte heller bunden till någon speciell säsong utan kan börja löpa vilken tid på året som helst.

Vargar blir könsmogna runt två års ålder men fortplantar sig i allmänhet inte förrän under sitt tredje levnadsår. Honan föder alltid sina valpar en gång per år mellan april och maj.
Vargen är bunden till att valpa på våren, eftersom bristen på värme skulle leda till högre dödlighet hos valparna. Andra faktorer som skiljer vargen och tamhunden åt är att vargen oftast har strikt parbildning, dvs de byter inte partner lättsinnigt.

Hos hanen kan småväxta hundraser bli könsmogna redan vid 4-5 månader medan större hundraser oftast blir könsmogna vid 10-12 månaders ålder. Varghanen blir könsmogen runt 22 månaders ålder, ibland senare och då stannar de oftast kvar längre i sin flock innan de slutligen ger sig av för att finna eget revir och egen partner.

Detta är anledningar som gör att wolfdogs/varghundar har stor sannolikhet för att ärva vidare vargens parningsrutiner. Men varghunden kan alltså ärva antingen hundens eller vargens löpcykel.

(Källa: http://www.rovdjursskolan.se/)

(Källa:http://www.skanesdjurpark.se/vara_djur/daggdjur/varg.shtml)

(Källa:http://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande/artpresentation/daggdjur/varg/)
(Källa: Bonniers stora bok om hundar -David Taylor)

High VS low

En utmärkt bild som visar två varghundar, den ena high och den andra low content.

Vad är high content respektive low content?

Jag är tveksam till att jag kan ge ett korrekt svar på detta, då jag själv fått olika uppgifter.
Men kort och gott kan man säga att det har att göra med om individen ifråga har högt eller lågt varginnehåll.
Jag hittade en bra sida som ger exempel på utseenden som är vanliga hos high content wolfdogs.

http://texx-wolf-tails.webs.com/highcontentwolfdogs.htm

Som exempel ges vissa av vargens mest karaktäristiska drag:

Svart nos

Stort huvud, Svarta läppar och svart väl markerad linje runt ögonen

Ha mindre, mellanstora stående öron med mycket behåring.
De har rundade toppar och är ansatta ganska högt upp på huvudet

Lång tjock nos

Ljusa ögon med toner av gult och blekgrön eller grått

Smal bröstkorg och framben som pekar aningen utåt

Långa ben

Tassarna är också stora. Mitten tårna är märkbart längre

Svansen är relativt rak och slutar oftast vid eller just efter hälbenet

Har en tydlig skillnad mellan sin vinter och sommarpäls

Varghunds typer

Saarloos Wolfhond

Den första korsningen ägde rum 1932 mellan en schäferhane och en vargtik från Diergaarde Blijdorp i Rotterdam. Saarloos ansåg att tamhundens domesticering gått för långt, vilket lett till degeneration.

Genom detta experiment ville han utveckla den ultimata arbetshunden. Under en period utbildades varghundarna till ledarhundar, men i den fortsatta aveln förlorades de rätta egenskaperna för detta. Från 1942 och fram till sin död försökte Saarlos få sina hundar som han kallade europeisk varghund godkända som ras av den nederländska kennelklubben Raad van Beheer op Kynologisch Gebied in Nederland, men hundarna ansågs alltför inavlade och skygga.

Efter Saarloos död 1969 tog andra människor över aveln, ändrade inriktning på den och lyckades 1975 att få rasen erkänd nationellt under namnet Saarlooswolfhond. 1981 godkändes rasen av den internationella hundorganisationen FCI. (Källa: Wikipedia)

Tjeckoslovakisk varghund

Den Tjeckoslovakiska varghunden(Ceskoslovenský vlciak) är baserad på ett korsningsexperiment från 1955 mellan schäfer och varg. En plan utarbetades för att skapa en ras som skulle ha schäferns temperament, flockinstinkt och inlärningsförmåga, och den karpatiska vargens styrka, kroppsbyggnad och uthållighet. Rasen konstruerades som attackhundar för användning i militära specialoperationer av tjeckoslovakiska kommandosoldater, men senare också i sök och räddning, schutzhund, spårning, vallning, agility, lydnad och jakt. Rasen är internationellt godkänd sedan 1999. (Källa: Wikipedia)

American Wolfdog och Svensk varghund

Är en konsultation av White German Shepards (Schäfer) Malamute och Mackenzie wolf – polarvarg (Canis lupus arctos) Rasen är inte godkänd av SKK.Till Sverige togs på 90 talet två importer in, Adam och Moses av Per-Inge Matsson. Dessa parades i sin tur med Schäfer och såldes vidare till Oddvar Johnsen. Han i sin tur avlade vidare på dessa avkommor och kallade sina hundar för "Svensk Varghund". Dessa hundar är oftast av low content. (Informationen kommer från människor som är delaktiga på facebooks gruppen "american wolfdogs och andra älskade vovvar")